8 fördelarna med en bra riskbedömning

HSE-föreskrifterna kräver att företagen bedömer risken för faror och problem som kan uppstå på arbetsplatsen, och sannolikheten för att sådana faror ska uppstå.

Som en del av denna bedömning måste du också ta hänsyn till konsekvenserna för din organisation och dina medarbetare om något går fel. En bra och grundlig riskbedömning säkerställer lägre sjukfrånvaro och omsättning samt ökat välbefinnande och produktivitet bland dina medarbetare.

Vi ger dig lite information om vad du behöver tänka på när du planerar en riskbedömning, samt ger dig 8 fördelar som kommer med en bra och grundlig riskbedömning.

Vad är riskbedömning?

Syftet med en riskbedömning är att minska sannolikheten för att oönskade situationer i form av sjukdom eller skada ska uppstå på din arbetsplats.

Vem behöver en riskbedömning?

Grundprincipen är att alla organisationer med anställda måste genomföra en riskbedömning.
Det finns dock undantag. Enligt 1-1 § i arbetsmiljölagen ska verksamheter bland annat

a) säkerställa en arbetsmiljö som ger förutsättningar för en hälsofrämjande och meningsfull arbetssituation, som ger full trygghet mot fysiska och psykiska skador och med en välfärdsstandard som vid varje tidpunkt är i överensstämmelse med den tekniska och sociala utvecklingen i samhället.

Vad ska en riskbedömning innehålla?

En riskbedömning bör omfatta en kartläggning av faror och problem. Omfattningen varierar beroende på arbetsplatsens storlek och vilken typ av arbete som utförs.

Följande tre frågor om möjliga faror och problem (risker) kan vara utgångspunkten för en enkel riskbedömning:

• Vad kan gå fel?
• Vad kan vi göra för att förhindra detta?
• Vad kan vi göra för att minimera konsekvenserna om något händer?

Riskbedömningen ska göras tillsammans med de anställda, skyddsombud och arbetstagarrepresentanter. Om du är osäker på hur du själv ska genomföra bedömningen kan du ta hjälp av en företagshälsovård. Det är dock arbetsgivaren som är ansvarig för riskbedömningen, oavsett vem som utför arbetet i praktiken.

Exempel på riskbedömning - Hur gör man en riskbedömning?

För att gå till botten med det finns det tre steg för hur man genomför en bra och grundlig riskbedömning.

Identifiering av risker

Det första steget är att identifiera och kartlägga potentiella faror som kan uppstå på arbetsplatsen. Vad händer vid en eventuell brand? Är alla utrymningsvägar eller dörrar säkra?
Finns det många lösa kablar som kan orsaka skador? Målet är inte bara begränsat till omedelbar fysisk fara. Riskbedömningen måste också ta hänsyn till psykologiska orsaker, t.ex. muskuloskeletala besvär, stress och konflikter. Kartläggningen kan därför sträcka sig från medarbetarnas välbefinnande och samarbete till undersökningar av fysiska förhållanden.

Riskanalys

Riskanalys innebär, som ordet antyder, att man analyserar själva riskerna.
Man tittar inte bara på vilka faror som kan inträffa, utan hur sannolikt det är att de inträffar och vilka konsekvenser en sådan situation får. Hur detaljerad analysen blir beror på risken i sig. Analysen kan vara kvalitativ och kvantitativ, eller en blandning av dessa metoder.

Riskbedömning

Slutligen blir det viktigt att ta hänsyn till själva riskerna.
Huvudsyftet med utvärderingen är att jämföra de analyser som gjorts i det föregående steget med de bedömningar som gjordes i det första steget. Kan vi göra något för att förhindra eventuella incidenter?

Eftervård och uppföljning

När riskområdena har kartlagts och bedömts har arbetsgivaren en överblick över vad som behöver förbättras. Det är då viktigt att chef, medarbetare och representanter planerar och prioriterar åtgärder. Därefter bör en handlingsplan upprättas som tar upp vad som behöver göras, vem som ska göra det och när det ska göras. På så sätt kan företaget genomföra och följa upp åtgärderna och se till att det systematiska HMS-arbetet fungerar.

Det är viktigt att arbetet med riskbedömningen uppdateras löpande. Bedömningar som gjordes för flera år sedan behöver inte nödvändigtvis gälla idag.

Dokumentation av riskbedömning

Undersökningar, riskbedömningar, uppföljningsplaner och handlingsplaner är viktig dokumentation av hur ni arbetar med HMS i er organisation. Detta måste skrivas ned och sparas för eventuella inspektioner av HMS-organen.

8 fördelar med riskbedömning

•  Större sannolikhet att upptäcka faror
•  Minskar risken för skador
•  Minskar risken för sjukdom
•  Lägre sjukfrånvaro
•  Lägre personalomsättning
•  Ökat välbefinnande
•  Ökad produktivitet
•  Ökat anseende

Vill du veta mer om hur du kan säkra din arbetsplats? Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst samtal.